21 juni 2011

Evaluation

När man kommer till DNA som VISA-student får man ett möte bokat med en lärare för en evaluation - utvärdering. Man får då chansen att träffa en lärare på tu man hand för att ställa frågor och funderingar om träning, kroppen, skador, klasser m.m. Läraren tittar på olika saker på kroppen för att diskutera vad man behöver jobba vidare på, eller ja, vad man inte visste att man behövde jobba på.

Jag hade min träff med Simonsonläraren Katiti under tisdagen och var väldigt nervös! Även fast att jag intalade mig att detta är någonting bra och att det är för min skull, har jag en otrolig respekt för Katiti och hennes kunskap. Hon är som en levande scanner - hon ser ALLT! Vi började med att prata om tidigare skador och erfarenheter, varför jag ville dansa där i sommar och vad jag hade/har för mål. Sedan bad hon mig att utföra olika saker och sedan började hon peta och göra mig medveten om "problemen" som jag måste jobba mest med. En av sakerna var att jag använder framsida lår alldeles för mycket och att de är aktiva och tar över arbetet även när de inte ska göra det. Katiti gav mig olika övningar för att "släppa taget" om låren och jag fick öva medan hon beskådade, gav feedback och hjälpte till. Medan övningarna stegrade i svårighetsgrad kände jag hur pressen ökade - pressen som jag gav mig själv. Ibland märkte Katiti att jag var frustrerad och frågade "are you stuck?". Ehhh JA!!

I slutet av timmen fastnade jag i en övning som jag bara inte klarade av. Jag gjorde den igen, och igen, och igen, och igen. Katiti gav mig olika hjälpmedel - men jag var "stuck". Jag har ingen aning varför, och jag var nog lika förvånad som Katiti, men plötsligt började jag gråta. Även fast att det kändes hemskt att börja gråta just då var det också skönt att släppa på frustrationen. Det var också skönt att Katiti tog det bra och sa saker som" let it out", "now you´re releasing all the tention", "it´s ok" osv... Sedan sa hon "why are you swedes so hard on your selfs?". Och ja, jag antar att hon har rätt! Det var ett bra möte och jag lärde mig många nya saker om min kropp och om min dans. Nu har jag verkligen nya saker att tilllämpa under klasserna och jag är spänd på resultaten :)

The show must go on /Anna

2 kommentarer: