Billy Elliot

Jag har varit på musikal. Min första riktiga musikal skulle jag nästan vilja påstå. Med half price-tickets fick jag och mamma platser längst fram på Billy Elliot på Emperial Theater. Musikalen varade i ca 3h med en paus och jag satt bara och fullkomligt gapade genom hela föreställningen. Den var så otroligt bra!! Det kändes som om jag hade blivit överkörd av ett tåg i 300 km/h. Jag har aldrig i mitt liv upplevt något liknande, säga vad man säga vill om amerikaner men showa kan de! Lillkillen som spelade Billy var helt fenomenal. Han sjöng, steppade, agerade och hjulade runt på samma gång samtidigt som han flög runt i en stålvajer eller jonglerade med en stol. Nu kan jag lika gärna lägga ner mina dansambitioner.

Om man inte har sett en riktig Broadwaymusikal och befinner sig i stan uppmanar jag samtlig till att ta chansen! Våra biljetter kostade 65 dollar och köptes samma dag som föreställningen och du får absolut valuta för pengarna. Normalpriset brukar ligga på 120 dollar och uppåt.

En annan rolig händelse var att vi under midsommarkvällen på Pachita club träffade på en av killarna som spelar Billy. Först frågade jag vad han över huvudtaget gjorde där inne med tanke på att han var minderårig men det visade sig att han var hela 23 år gammal! Han såg ut som 15. Han hängde även med oss till vårt kvarter där vi åt på McDonalds. Dock fick han inte äta en enda pommes på grund av sin diet, stackarn. Det var kul att få prata med en riktig musikalstjärna och höra hur det är att leva som han gör. Jag fick emellertid kämpa hårt för att förstå hans skottska dialekt som får Braveheart att blekna i jämförelse. Till sist följde han oss till dörren vilket egentligen var helt onödigt med tanke på att han inte hade kunnat göra särskilt mycket vid ett eventuellt överfall men det var ändå fint. Vi får se om vi hör av han igen.

Nu ska vi iväg och DANSA!

Trevlig söndag!
Minna