Dagen med stort D.

Nu-u-u-u ä-är d-e-et inte långt kva-a-ar. (ska läsas med bräkröst eller jätteläskig spökröst eller som om du fryser jättemycket eller som om du vore jättenervös för att du ska upp på samma scen som Beyonce och dansa och din blivande man står i publiken och han ska se dig dansa för första gången)

Vill mest säga det uppenbara: TIDEN GÅR SÅ SJUKT FORT! Det var ett tag där i mitten av resan som jag kände att jag ville hem. Och det vill jag fortfarande. Men känner att jag hade gärna stannat och dansat ett längre tag till. Iofs så kommer jag ju dansa när jag kommer till Sverige också, men det är så roligt för det är denna veckan som jag känner att jag har utvecklats jättemycket. Jag har sett & känt skillnad i hela min kropp. (Vill bara tillägga att min kropp känns just nu som ett enda cementblock då jag har träningsvärk i varenda muskel) Men annars känns det så mycket annorlunda. Yeeey! :)

Att inte längre få dela lägenhet med Anna & Minna kommer kännas sjukt konstigt. Och jag kommer verkligen sakna båda två hur mycket som helst! Vi har kompletterat varandra så otroligt bra.

Jag satt här och skulle komma på konstiga grejer som sagts i lägenheten... Och kom fram till att det är mest Minna som sagt konstiga grejer. . Such as:

"Mina vatten tål inte skor."

"Det är en källare i en bar."

"Jag önska jag kunde bajsa som du, Marie."

Ja, listan kan göras lång.

Nu nalkas det sol på taket och får se om jag ens kan böja mig för att lägga mig ner. TRÄNINGSVÄRK!

Later, Im going Dooowntoooown för att dansa. Snyft, nästsista dagen.

Puss på mina fina roommates!